Dags att växla upp miljöbevakningen!

Det var spännande att ta del av DNs klimatnummer igår, utformat i samarbete med Greta Thunberg.

Nu gäller det för DN och övriga medier att växla upp också den dagliga rapporteringen. Förutom en daglig nyhetsbevakning på området saknas det inte direkt uppslag till fördjupning. Några inslag och ämnen jag gärna skulle se är

  • En daglig mätare, t ex i formen av en ”termometer”, som visar människans ackumulerade koldioxidutsläpp sedan förindustriell tid, och hur stor (liten) budget vi har kvar till 1,5- resp 2-gradersmålen. Den kan gärna visa var vi befann oss vissa tidigare årtal, t ex 1900, 1950, 1990 och 2010, för att tydliggöra accelerationen.
  • För att skapa perspektiv på omfattningen av åtgärdsbehov – ge ett konkret exempel på ett tillräckligt paket av åtgärder för att hålla temperaturökningen under 1,5 resp 2 grader, hur snabbt de skulle behöva införas och vad det skulle innebära i människors vardag. (Som kontrast, försök måla upp en hypotetisk motsvarande bild av vad frånvaron av åtgärder skulle kunna innebära i människors vardag.)
  • Det finns förstås många olika tänkbara åtgärder som kan vidtas. Granska olika förslag i mer detalj: Vad innebär de? Vilka, och hur stora, effekter (önskade och oönskade) skulle de få på klimat, biologisk mångfald och andra miljöaspekter? Vilka sociala, ekonomiska och praktiska effekter?
  • Ovanstående perspektiv kan särskilt tillämpas på riksdagspartiernas miljöpolitik. Vad innebär deras förslag – vad får de för effekt i förhållande till vad som behövs? Vad säger partierna, och hur handlar de i praktiken?
  • Ge internationella perspektiv: Vilka ligger i frontlinjen på olika områden? Finns det goda lösningar att inspireras av? (Ett exempel i söndagens DN var satsningen på ”förvildning” i Storbritannien.)
  • Granska subventioner och investeringar i fossil och klimatskadlig verksamhet. Hur stora är satsningarna på hållbara näringar och verksamheter i förhållande till icke hållbara?
  • Belys olika intressekonflikter och avvägningar som måste göras, där olika miljömål och -åtgärder står mot varandra. Några exempel:
    • Behovet av orörd natur, t ex gammal skog, kontra önskan att använda skogen till råvara och biobränsle.
    • Klimatutsläpp från boskap kontra behovet av att hålla betesmark öppen.
  • Granska koldioxidlagring: Vilka olika tekniker finns? Hur stor är den praktiska potentialen, och på vilken tidshorisont?
  • Gör fördjupningar i olika sektorer, t ex skogsnäring, hav och vatten, trafik och transporter etc. Vad innebär ett stopp i nyckelbiotopsinventeringen för den biologiska mångfalden? Hur långt räcker elektrifieringen av transporter – hur mycket måste vi minska resandet?

Det går att lista många fler exempel, förutom naturligtvis en gedigen bevakning av klimat- och hållbarhetskrisens effekter, klimatarbetet i politiken med toppmöten som nästa års möte i Glasgow, och näringslivets och finansbranschens arbete för (och ibland mot) hållbarhet. Och sist men inte minst, som Greta Thunberg brukar upprepa: lyft fram och lyssna på forskningen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: